Change, tufft!

Onekligen har det väll inte kunnat undgå någon att usa fått sin första svart/vita president nu. Barack Obama, demokraternas Jesus. Han har gått till val med i princip lovandes ett enda koncept, ''Change''. Men, och jag tror inte jag är ensam i det här, är orolig över att den store mannen i fråga inte blivit mer specifik än så.

USA är definitivt en världsledande nation och saker den tar för sig påverkar resten av världen, speciellt oss i väst europa. Och visst, nedläggningen av Gitmo verkar onekligen ha börjat, men dom stora frågorna återstår fortfarande.

Vilken ställning tar Obama till 5/4 takt? Eller är han snarare en smygande 7/8 kille? Vad är hans policy gentemot progressive rock, eller föredrar han att bara kalla det ''symfoniskt''. Om han ges valet, vad skulle han helst lyssna på; Yes, eller King Crimson?

Och, när det kommer till kritan, vad är Obamas policy gentemot femton minuters gitarr solon? 

Det bästa från 2008

2008 var som alla andra år, ett år av många besvikelser och några få positiva överraskningar toppat med dom där som faktiskt levde upp till förväntningarna. Det som dock varit lite unikt med just i år, är att dom stora skivbolagen haft en eller annan riktigt bra platta.

Listan är självklart inte perfekt, men den sammanfattar förhoppningsvis ett par riktiga roliga och mindre kända skivor värda att kallas ''bäst av 2008''.

Värt att notera är att det är vad jag tycker, och även om Opeths Watershed var en bra platta, så föll den inte mig i smaken. Även Lambchops senaste var bra, men inte SÅ bra.

1. Portishead - Third

En skiva som har tagit 11 år på sig, och faktiskt låter som det, i positiv bemärkelse. En av dom bästa skivorna på många, många år. Det är fantastiskt rått, kargt och melodiskt.

Bästa spår : The Rip, We Carry On, Machine Gun

2. A Place To Bury Your Strangers - Selftitled

Låter som om Nine Inch Nails skulle göra covers på Joy Division med My Bloody Valentine sound.

Bästa Spår: To Fix The Gash In Your Head, The Falling Sun

3. Steve Jansen - Slope

Världens mest underskattade slagverkare gör solo debut. Experimentell elektronisk musik, blandat med akustiska ballader gör den till en både varierad, och fascinerande skiva.

Bästa spår: Playground Martyrs, Grip

4. Mars Volta - The Bedlam In Goliath

Ett mexikanskt Red Hot Chilli Peppers på speed som spelar covers på gamla Yes låtar. Som alltid, mycket och strålande. Av alla skivor i år, så är den inte den bästa, men det är mest musik för pengarna.

Bästa spår: Omöjligt att säga..

5. Esbjörn Svensson Trio - Leucocyte

Den sorgliga bortgången av Esbjörn Svensson görs nästintill olidlig av den här skivan. Dom hittade utan tvekan något nytt med den här skivan. Väldigt experimentell, men aldrig bara för sakens skull.

Bästa spår: Ad initio

6. Meshuggah - Obzen

Hårdaste bandet på planeten släpper en ny, något mera dansvänlig skiva.

Bästa spår: Combustion, Pravus, Dancers To A Discordant System

7. Burnt Friedman & Jaki Liebezeit - Secret Rhythms 3

Minimalistisk elektronisk/jazz/pop blir verktyget för utforska  rytmer.

8. Sigur Rós - With Buzzing In Our Ears We play Endlessly

Islänningarna fortsätter med sin säregna post-rock, och har med senaste alstrat odlat fram ett mer akustiskt och lättillgängligare sound.

Bästa spår: Gobbledigook, Àra Bàtur

9. Bon Iver - For Emma, Forever Ago

Singer/songwriter, på rikigt. Med själ.

Bästa spår: Lump Sum, Skinny Love

10. Christian Fennesz - Black Sea

Experimentell högljudd ambient, finns inte så mycket mer att säga.

11. King Crimson - Live 2008 (dgmlive, endast digital)

Fantastisk spelning från Chicago där dom gamla progrävarna får ny hjälp av Porcupine Tree Trummisen Gavin Harrison. Sedan toppar man det med ett kärt återseende i form av Tony Levin på Chapman Stick.

12. Thomas Feiner & Anywhen - The Opiates

Världens mest underskattade Göteborgare gör pop enligt den gamla skolan

Bästa spår: The Siren Songs, For Now

13. The Gutter Twins - Saturnalia

Låtskrivar eufori. Rock/pop av det hårdare slaget, kryddat i vemod & whiskeyröst

Bästa spår: All Misery / Flowers, Each To Each, The Stations, Idle Hands

14. Hans Zimmer &  James Newton Howard - The Dark Knight (Soundtrack)

En av årets bästa filmer hade det bästa soundtracket. Blytungt med unika ljudidéer.

Bästa spår: Why so serious?

15. Brad Mehldau Trio - Live

Fantastisk livespelning med mycket improvisation. Jeff Ballard bevisar att han är en mästare vad han än tar för sig.

Bästa spår: Wonderwall

16. Alla Omar Rodriguez-Lopez Solo plattor -

Mars Volta gitarristen släppte en hel drös med solo skivor, endast för dom frälsta. Personliga favoriten är dock ''Apocalypse Inside A Tiny Orange''

Skivor att se fram emot 2009

(ingen speciell ordning)

Roxy Music (med Brian Eno)

Allt med Brian Eno är värt att lysna på, bäst producerad platta 2009?

Massive Attack

Mike Patton gästar trip-hop kungarna.

Peter Gabriel

Efter den halvtråkiga Big Blue Ball, så hoppas man att progkungen han hittar tillbaka i solo form.

Wilco

Om det man läst på nätet stämmer, så ska alstret te sig mer experimentellt i samma and som ''a ghost is born''

Fantômas

Eventuellt intressantast hårdrocks skiva 2009

David Sylvian

jazz/pop/electronica kungen är tillbaka

Mew

Jävla dansk jävlar! Får se hur pop/progg ser ut 2009

Sonic Youth

Skränig old school rock

Det är ni som e dom konstiga. Det är jag som e normal.

I bästa tänkbara Michael Corleone anda, så tog jag ett förhastat beslutet, att faktiskt titta på Grammis galan. Jag vet, det finns inget försvar, men som Gary Oldman säger i Hannibal, it seemed like a good idea at the time.

Personligen trodde jag att dom hade någon form av standard, men tydligen visade det sig att grammis galan muterats till blott en klon av schlager festivalen (hur skulle man annars försvara att både Tor-Lifs OCH E.M.D vinner NÅGONTING?).

För ett bra tag sedan var det en p.s. i gp ''Då och då avbryts reklamen av program'', det behöver uppenbarligen inte alltid vara en dålig sak.

Sen undrar jag, när  ska dom börja främja mångfacetterad konst på riktigt,. Varför får inte hårdrock eller jazz vara nominerad till årets album, MÅSTE dom ligga i separata kategorier? För övrigt så kändes Robyn och Christan Falks så kallade hyllning till Esbjörn Svensson som ett skämt, och i sitt sammanhang framstod det som ytterst smaklöst. En tribute är en hyllning, inte en klapp på ryggen till dom överlevande bandmedlemmarna med ''dream on''.

Själv väntar jag spänt på någon form av tribute skiva. Kan definitivt se framför mig Pat Metheny tolka e.s.t. tillsammans med avishai cohen.

Att sedan Meshuggah förlorade över in flames i kategorin årets hårdrock pekar bara starkare på den infektare bölden i svea rikets hem vid namn dans-skadad.

På så sätt får man säga att Kleerup kom som en frisk fläkt, ''Vad tror du att musikvärlden är uppbyggd av? Palsternackor'' vilket inte helt osökt för tankarna till komiker-geniet Bill Hicks.

"See, I think drugs have done some *good* things for us, I really do. And if you don’t believe drugs have done good things for us, do me a Favor: go home tonight and take all your albums, all your tapes, and all your cd’s and burn em’. 'Cause you know what? The musicians who’ve made all that great music that’s enhanced your lives throughout the years...

Rrrrrrrrrrrrreal fucking high on drugs."

Sedan så ville jag bara illustrera hur nödvändig grammis galan känns.

Ett nytt år, en ny grammisgala

Idag är det dags för sveriges mest exklusiva musikpris, som från en skala på ett till tio känns lika het som guldbaggen (inte alls). För att citera vad dom fina människorna tycker om sig själva:

''Grammisgalan är sveriges äldsta och bredaste musikpris. Grammis syfte är att uppmärksamma och premiera artister, musiker och kreatörer som åstadkommit intressanta produktioner inom olika områden av musik. Grammis skall verka som en symbol för en bred och artistiskt ambitiös svensk fonogramproduktion. Grammis syfte är att stimulera kvalitet, kreativitet och bredd inom svenskt musikliv. Grammis är sveriges viktigaste musikpris!''

Visst låter det bra? Äntligen, ''bred och artistiskt ambitös fonogramproduktion.'' Vad mer kan man begära? Jaha, då tar man och kikar en titt på dom nominerade till årets låt.
Dom nominerade är, *trummvirel*

Amanda Jenssen - Do You Love Me
E.M.D. - Jennie Let Me Love You
Kleerup feat. Titiyo - Longing For Lullabies
Markus Krunegård - Jag Är En Vampyr
Veronica Maggio - Måndagsbarn

Jag ber någon, vem som helst, snälla peka ut för mig: var är den ambitiösa fonogramproduktionen?
Det är nästan så att man förväntar sig att Håkan Hellström är nominerad till årets skiva, HA... eh.., ja.

Det borde ha stått:

Thomas Feiner - The Siren Songs
Esbjörn Svensson Trio- Leucocyte Ab Initio
Meshuggah - Dancers To A Discordant System
Opeth - The Lotus Eater
In Flames - Chosen Pessimist